En effektivare konkurshantering

Swedish

Newsletter

Published 18 February 2021
News image

I slutet av 2019 presenterade Justitiedepartementet en promemoria (Ds 2019:31) i vilken föreslås omfattande ändringar i konkurslagen. Bakgrunden till förslagen är en allmän önskan att renodla domstolarnas verksamhet, men i samband med detta tog man tillfället i akt att göra en allmän översyn och genomgång i syfte att modernisera och effektivisera konkursförfarandet och promemorian innehåller ett stort antal ändringsförslag. Några av förslagen är dock ganska genomgripande och regeringen har nu valt att dela upp reformen och överlämnade i förra veckan en remiss till lagrådet där de förslag som bedömts vara mest angelägna och möjliga att genomföra med kort varsel finns med. Advokat Johan Linder, verksam inom Advokatfirman Schjødts verksamhetsgrupp för rekonstruktion och insolvens, lämnar här en sammanfattning över förslagen.

Utökad användning av digitala kommunikationsmedel

All skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska fortsättningsvis kunna ske i digital form, vilket i de flesta fall kommer att innebära att det är möjligt att använda vanlig e-post. I några avseenden ställs dock högre krav. Detta gäller framförallt beträffande konkursansökan, där det även fortsättningsvis kommer att krävas att sådan ansökan, om den kommer från en enskild (gäldenär eller borgenär), ska vara undertecknad. Den ska kunna göras digitalt, men ska då skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift (enligt definition i tillämplig EU-förordning). Ett exempel på sådan underskrift är användande av bank-ID. När det gäller konkursansökan från det allmänna (i första hand Skatteverket) tas dock kravet på undertecknande bort helt.

Kungörelse av konkursbeslutet ska fortsättningsvis som huvudregel enbart ske i Post- och Inrikes Tidningar på internet. Kravet på införande i ortstidning tas alltså bort men sådant införande kan aktualiseras om det finns särskilda skäl.

Bevakningar och anmärkningar, som enligt nuvarande regler ska vara "egenhändigt undertecknade" och därför har ansetts vara nödvändiga att skicka in i original ska fortsättningsvis bara vara "skriftliga" vilket innebär att de kan skickas in digitalt, alltså via e-post.

De olika typer av kallelser och underrättelser i en konkurs som ska skickas från tingsrätten eller konkursförvaltaren ska enligt förslaget skickas via post eller på annat lämpligt sätt, vilket också öppnar upp för användande av exempelvis e-post.

Bekräftelse av konkursbouppteckningen

Enligt nuvarande regler ska den av konkursförvaltaren upprättade konkursbouppteckningen beedigas av gäldenären vid ett edgångssammanträde i tingsrätten. Detta förändras nu på så sätt att huvudregeln blir att bouppteckningen istället ska bekräftas skriftligen på heder och samvete vid ett sammanträde inför förvaltaren. Sammanträdet kommer i normalfallet att hållas på förvaltarens kontor men det är inget som hindrar att det hålls på annan lämplig plats.

Det är förvaltaren som ska kalla till detta sammanträde och som bestämmer när det ska hållas, dock inte senare än två månader från konkursbeslutet. Till sammanträdet ska normalt bara gäldenären, TSM och eventuell konkurssökande borgenär kallas. Om förvaltaren anser att någon annan än gäldenären/ställföreträdaren ska bekräfta bouppteckningens riktighet ska även den personen kallas. Det finns inte angivet någon särskild tid inom vilken kallelse ska ske men kravet på att bouppteckningen ska vara upprättad senast en vecka före sammanträdet bibehålls och den som ska bekräfta bouppteckningen ska beredas skälig tid att förbereda sig inför det.

Om det redan innan sammanträdet står klart att det av någon anledning inte kommer att kunna genomföras ska det, till skillnad från det första edgångssammanträdet enligt nuvarande regler, kunna ställas in. Den som kallas till sammanträde ska under vissa förutsättningar kunna få ersättning för inställelsen efter beslut från förvaltaren.

Vid sammanträdet ska bouppteckningen gås igenom och de tillägg eller ändringar som görs ska noteras på lämpligt sätt, förslagsvis genom anteckning direkt i bouppteckningen. Den skriftliga bekräftelsen ska ske antingen genom fysiskt undertecknande eller genom användande av sådan avancerad elektronisk underskrift som nämnts ovan.

Sammanträdet är principiellt inte offentligt, men det finns inget som hindrar att förvaltaren medger en borgenär eller annan berörd som så önskar att närvara vid det. Däremot kommer bestämmelser om handlingsoffentlighet att gälla beträffande förfarandet, vilket kommer att ställa vissa krav på förvaltarna beträffande diarieföring och bevarande av handlingar kopplade till förfarandet.

Edgångssammanträde inför tingsrätten blir alltså inte obligatoriskt framöver men förvaltaren ska ha möjlighet att begära sådan edgång om det finns anledning till det. Skäl för att begära edgång kan vara att gäldenären inte kan nås eller vägrar medverka eller att det är motiverat av säkerhetsskäl.  Om förvaltaren bedömt att det finns skäl att begära edgång ska denna bedömning inte prövas av tingsrätten. Det är bara förvaltaren som ska kunna begära edgång. Om någon annan intressent anser att det behövs får denna begäran riktas till förvaltaren.

Konkursbouppteckningen

Av nuvarande reglering framgår inte uttryckligen att konkursbouppteckningen ska innehålla uppgifter om skulderna i konkursen (vilket den dock givetvis alltid gör), men detta ska nu klargöras. Kravet på att i bouppteckningen ange borgenärernas postadress tas bort. Istället kan annan adress, exempelvis e-postadress, anges.

Vidare införs ett krav på att bouppteckningen ska innehålla en utdelningsprognos (vilket de flesta bouppteckningar sannolikt gör redan idag även utan ett sådant krav). Förvaltaren tar också över uppgiften att underrätta borgenärerna om denna prognos.

Halvårsberättelser

Eftersom det fortsättningsvis inte kommer att hållas edgångssammanträde i alla konkurser görs en generell ändring av de frister som är kopplade till edgångssammanträdet så att de istället kopplas till konkursbeslutet. Detta påverkar bl.a. halvårsberättelserna på så sätt att den första berättelsen ska ges in senast vid det månadsskifte som infaller sju månader efter konkursbeslutet, vilket blir en eller två månader tidigare än vad som är fallet idag.

Ytterligare en ändring är att det redan i första halvårsberättelsen ska redovisas vilka åtgärder som återstår att vidta och att det i följande berättelser ska lämnas en prognos över när konkursen kommer att kunna avslutas.

Utdelningsförfarandet

I syfte att effektivisera utdelningsförfarandet höjs gränsen för lägsta utdelningsbara belopp från 100 till 300 kr. Tiden för att göra anspråk på utdelning kortas till ett år räknat från, som huvudregel, dagen då utdelningsbeslutet vunnit laga kraft. Idag är tiden två år.

Ikraftträdande

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli i år. De nya bestämmelserna om bekräftelse av bouppteckning och de ändrade tids- och beloppsgränserna för rätt till utdelning ska dock endast gälla i konkurser som beslutats efter ikraftträdandet. I övrigt kommer ändringarna att gälla även i konkurser som är beslutade före ikraftträdandet.