Ny lag om företagsrekonstruktion

Swedish

Newsletter

Published 29 April 2022
News image

Den 5 april 2022 överlämnade regeringen en proposition (2021/22:215) om en ny lag om företagsrekonstruktion. Lagförslaget innebär att Sverige fullgör sin skyldighet att harmonisera rekonstruktionslagstiftningen i EU och har tydliga influenser från USA:s Chapter 11 och innehåller flera väsentliga nyheter och förändringar i förhållande till nu gällande lagstiftning. Bland annat föreskrivs skärpta krav på rekonstruktörer och beslutande domstolar och helt nya möjligheter att med bindande verkan fastställa ytterligare rekonstruktionsåtgärder utöver skuldnedskrivning genom offentligt ackord som gäller enligt nuvarande lagstiftning. I detta nyhetsbrev lyfter vi fram de viktigaste nyheterna i det nya lagförslaget som förväntas träda i kraft den 1 augusti 2022.

För en beskrivning av företagsrekonstruktion enligt nuvarande lagstiftning kan du läsa ett tidigare nyhetsbrev här.

Skärpta kriterier för att beviljas rekonstruktion

Enligt nuvarande lagstiftning är tröskeln för beviljande av företagsrekonstruktion mycket låg, vilket medfört kritik. Nu införs en skärpning av det livskrafttest som ska göras vid prövningen av ansökan i syfte att säkerställa att endast livskraftiga företag beviljas företagsrekonstruktion. Samtidigt sänks tröskeln för kravet på ekonomiska svårigheter hos sökanden, från fullbordad insolvens till risk för insolvens. Förhoppningen är att företagsrekonstruktion ska inledas i ett tidigare skede än idag med förbättrad prognos för framgång.

Högre krav på rekonstruktören

En viktig nyhet i lagförslaget är tydligt höjda kompetenskrav för rekonstruktören. De höjda kraven kommer antagligen att innebära att som huvudregel utses endast advokater som är godkända som konkursförvaltare eller jurister verksamma vid Ackordscentralen som företagsrekonstruktörer enligt den nya lagen. En rekonstruktör måste ha erfarenhet av fortsatt drift i konkurs eller annan liknande erfarenhet för att komma ifråga. Syftet är att säkerställa att rekonstruktören har affärsjuridiskt kunnande och kompetens att besluta om lönegaranti.  Ytterligare en nyhet är att borgenärerna i regel ska kontaktas före rekonstruktionsansökan inges för att säkerställa att den föreslagna rekonstruktören har borgenärernas förtroende.

Bindande rekonstruktionsplan

En rekonstruktionsplan enligt nuvarande lagstiftning utgör ett förslag som inkluderar de rekonstruktionsåtgärder som rekonstruktören och gäldenären identifierat som nödvändiga för en framgångsrik rekonstruktion. Planen saknar emellertid bindande verkan. Vad som däremot kan vara bindande enligt gällande lag är ett förslag till skuldnedskrivning av oprioriterade skulder genom offentligt ackord. Det förutsätter att ackordsförslaget röstas igenom med tillräcklig majoritet och fastställs av domstol. Enligt den nya lagen ska rekonstruktionsplanen i helhet kunna bli föremål för omröstning vid en s.k. planförhandling och fastställas av domstol. Planen kan innehålla förslag på skuldnedskrivning men kan också innehålla andra rekonstruktionsåtgärder som kan få bindande verkan för rekonstruktionsbolaget. I planen kan exempelvis föreslås att prioriterade skulder ska inkluderas i ackordet, att aktiekapitalet ska öka eller minska, inkluderat en konvertering av skuld till eget kapital genom s.k. debt-to-equity-swap på bekostnad av befintliga aktieägare, att ny finansiering ska upptas med s.k. superförmånsrätt. Även åtgärder om byte av styrelse och verkställande direktör kan inkluderas i rekonstruktionsplanen och bli föremål för omröstning. Den nya lagstiftningen innebär således stora förändringar i förhållande till nuvarande ordning och kommer att ge bättre verktyg och mer flexibilitet i rekonstruktionsförfarandet men också krav på ökad kompetens hos rekonstruktörerna för att kunna hantera och ta ställning till de komplicerade strategiska och juridiska frågor som sannolikt kommer att uppkomma vid framtagandet av planen och vid planförhandlingen. Baserat på intressegemenskap ska borgenärerna indelas i olika grupper varvid de berörda grupperna ska rösta om planens antagande. Enligt huvudregeln ska samtliga berörda grupper anta planen för att den ska bli gällande, med 2/3 röstmajoritet till belopp och antal inom gruppen. Utrymme lämnas för att under vissa förutsättningar genomföra tvångsvis klassöverskridande s.k. cram-down om samtliga berörda grupper inte antagit planen.

Nya regler om fullgörelse av avtal

Enligt den nya lagen får gäldenären rätt att bestämma om ett avtal ska fullföljas. Det införs även en möjlighet att under vissa förutsättningar kräva partiell fullgörelse av ingångna avtal förutsatt att avtalet är fortlöpande och avtalsprestationerna delbara, exempelvis viss tid (hyresavtal) eller viss mängd. Andra nyheter är att gäldenären under rekonstruktionen ska få rätt att säga upp varaktiga avtal, dock inte anställningsavtal. Uppsägningsrätten kan få stor betydelse för företag som ingått olönsamma avtal med långa kontraktsperioder. Som huvudregel ska gäldenären kunna säga upp avtal med tre månaders uppsägningstid, oavsett avtalstid. Genom en uppsägning kan skuldbelastningen minska på grund av avtalsmotpartens skyldighet att begränsa sin skada såvitt avser den avtalsperiod som inte fullföljs av gäldenären.

En förutsättning för en lyckad rekonstruktion är ofta att gäldenärens leverantörer och samarbetspartners fortsätter att prestera enligt ingångna avtal. Den nya lagen innehåller därför ett uttryckligt förbud mot s.k. ipso facto-klausuler, d.v.s. avtalsvillkor som ger en part rätt att häva ett avtal på grund av bland annat att motparten ansöker om eller inleder en företagsrekonstruktion. Den nya lagen ger även gäldenären utrymme att utan rekonstruktörens samtycke åta sig nya förpliktelser under rekonstruktionen inom ramen för den löpande verksamheten. Den nuvarande s.k. kontantbetalningsprincipen som finns i nuvarande lagstiftning och som innebär att gäldenären inte får handla på kredit och ådra sig nya skulder, utan rekonstruktörens samtycke, tas därmed bort. Det återstår dock att se om de administrationskontorutiner som ofta används, där rekonstruktören enligt rättspraxis bestämmer över likviditeten, i praktiken kommer att begränsa gäldenärens möjlighet att dra på sig nya skulder utan förhandsgodkännande från rekonstruktören.

En ny superförmånsrättsreglering

Idag kan en borgenär få s.k. superförmånsrätt för fordringar som grundar sig på ett nytt avtal som gäldenären ingått under rekonstruktionen med rekonstruktörens samtycke. Superförmånsrätten ger borgenären en prioriterad rätt till betalning om gäldenären senare skulle gå i konkurs. Enligt den nya lagen kommer det att finnas två slags superförmånsrätter, dels behålls nuvarande avtalsbaserade superförmånsrättsregel som grundas på ett nytt avtal som ingåtts med rekonstruktörens samtycke, dels införs en planbaserad superförmånsrätt som skapas genom att den beskrivs i en rekonstruktionsplan som fastställs. Syftet är att det genom den planbaserade superförmånsrätten ska vara möjligt att få superförmånsrätt för ny långsiktig finansiering och att en sådan superförmånsrätt genom beskrivningen i planen ska kunna skräddarsys till sitt innehåll och tidsmässiga omfattning. Nuvarande avtalsbaserade superförmånsrättsregel behålls för att tillgodose behovet av en superförmånsrätt för tillfällig finansiering. En nyhet är att den avtalsbaserade superförmånsrätten kommer att tidsbegränsas i lag. Om rekonstruktionen avslutas utan att någon rekonstruktionsplan fastställs, ska en avtalsbaserad superförmånsrätt som utgångspunkt upphöra tre månader efter rekonstruktionsavslutet. Om rekonstruktionen avslutas genom att en rekonstruktionsplan fastställs upphör alla avtalsbaserade superförmånsrätter som inte omvandlats till planbaserade förmånsrätter. Det är domstolen som vid sin fastställelseprövning bestämmer om en avtalsbaserad superförmånsrätt får omvandlas till en planbaserad superförmånsrätt. Domstolen ska väga borgenärernas intressen mot varandra. En planbaserad superförmånsrätt urholkar värdet på ett företagshypotek men kan samtidigt vara nödvändig för att bevara livskraften.    

Kontrollbalansräkning och kontrollstämma

Enligt förslaget förändras reglerna om kontrollstämmor och kontrollbalansräkning vid befarad kapitalbrist. Tidsfristen för att hålla den andra kontrollstämman ska uppstanna om företagsrekonstruktion har inletts före skyldighet att hålla sådan stämma inföll (d.v.s. rekonstruktion inleds inom åtta månader från den första kontrollstämman).

Sammanfattning

  • Företagsrekonstruktion kommer att kunna inledas i ett tidigare skede
  • Skärpt livskraftstest
  • Högre kompetenskrav på rekonstruktören
  • Nya möjligheter att med bindande verkan fastställa rekonstruktionsplanen
  • Nya regler om fullgörelse av ingångna avtal
  • Nya regler om möjlighet till kreditköp inom ramen för löpande drift
  • Superförmånsrätten delas upp i en avtalsbaserad och en planbaserad superförmånsrätt. Den avtalsbaserade superförmånsrätten tidsbegränsas i lag. Innebörden av en planbaserade superförmånsrätten ska framgå av planen.