Ny lag om företagsrekonstruktion

Swedish

Newsletter

Published 12 March 2021
News image

Nyligen presenterade Rekonstruktionsutredningen sitt betänkande med förslag om nya regler för företagsrekonstruktion (SOU 2021:12, Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion). Förslaget innehåller ett flera stora ändringar i förhållande till nu gällande lagstiftning, såväl nya materiella bestämmelser som strukturella och redaktionella förändringar. Rekonstruktionsutredningen föreslår därför att en helt ny lag om företagsrekonstruktion ska införas och börja gälla från den 1 juli 2022.

I detta nyhetsbrev redogör advokaterna Lars Eric Gustafsson, Christofer Hemsedahl och Hedvig Mårstad för de viktigaste nyheterna i förslaget. För en beskrivning av företagsrekonstruktion enligt nuvarande lagstiftning kan du läsa ett tidigare nyhetsbrev från författarna här.

Skärpta kriterier för att beviljas rekonstruktion

I dagsläget är beviskravet för att bevilja en ansökan om företagsrekonstruktion mycket lågt. Först om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås ska ansökan avslås. Kritik har framförts mot nämnda s.k. livskraftstest eftersom det har medfört att även företag med svag prognos för en lyckad företagsrekonstruktion tillåtits att inleda sådan. Rekonstruktionsutredningen föreslår nu en skärpning av livskrafttestet i syfte att säkerställa att endast livskraftiga företag beviljas företagsrekonstruktion, vilket i sin tur förväntas bidra till ett ökat förtroende för förfarandet. Enligt förslaget ska företagsrekonstruktion endast få inledas om det finns skälig anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra verksamhetens livskraft.  Å andra sidan sänks tröskeln för de ekonomiska svårigheter som måste föreligga för att man ska kunna inleda företagsrekonstruktion. Grunden för detta är att företagsrekonstruktioner idag ofta inleds för sent. Det anges även uttryckligen att företag som inte har bokföringen i ordning inte kommer att kunna beviljas rekonstruktion.

Högre krav på rekonstruktören

Förslaget innebär skarpt höjda kompetenskrav för att kunna agera som rekonstruktör. Enligt huvudregeln ska endast konkursförvaltare kunna bli aktuella som företagsrekonstruktörer, med vissa undantag. Mot bakgrund av statistiken för andelen framgångsrika rekonstruktioner mellan olika kategorier av rekonstruktörer är den föreslagna förändringen av stor betydelse. Enligt Kronofogdens kartläggning, som publicerades i december 2020, uppgick antalet framgångsrika rekonstruktioner till 50 procent för rekonstruktörer som är konkursförvaltare. För övriga aktörer var andelen endast 7 procent. En nyhet är att som huvudregel ska kontakter med borgenärer ske innan en ansökan om företagsrekonstruktion kan inges, för att säkerställa att den föreslagna rekonstruktören har borgenärernas förtroende. Undantag är dock möjligt om sådana kontakter kan riskera att en borgenär vidtar åtgärder innan rekonstruktionen inleds.

Bindande rekonstruktionsplan

Enligt nuvarande lagstiftning är det bara skuldnedskrivning som får bindande verkan.  Upp till  högst 75 procent av ett företagets oprioriterade skulder normalt kan tvångsvis skrivas av genom ett offentligt ackord, om detta stöds av en tillräcklig majoritet av foretagets fordringsägare Offentligt ackord ingår i de flesta fall som en av flera åtgärder i den preliminära rekonstruktionsplan som företaget i samråd med rekonstruktören upprättar under inledningen av rekonstruktionen. En rekonstruktionsplan enligt nuvarande lagstiftning utgör dock endast ett preliminärt dokument som, även om planen ska ges in till tingsrätten, saknar bindande verkan.

Rekonstruktionsutredningens förslag innebär att rekonstruktionsplanen i dess helhet ska kunna bli föremål för omröstning vid en s.k. planförhandling, som ersätter dagens ackordsförhandling, och fastställas av domstol. Därmed kan även andra i planen angivna rekonstruktionsåtgärder, utöver skuldnedskrivning få bindande verkan. T.ex. kan även prioriterade skulder komma att inkluderas i ett skuldnedskrivningsförslag, en ökning eller minskning av aktiekapitalet kan beslutas, inkluderat konvertering av skuld till eget kapital genom s.k. debt-to-equity-swap. Åtaganden kan även göras avseende byte av styrelse och verkställande direktör.

I rekonstruktionsplanen ska borgenärerna och övriga berörda parter (exempelvis aktieägare om de berörs av planen) kategoriseras i olika grupper efter gemensamma enhetliga intressen, med utgångspunkt från den rangordning enligt vilken de olika borgenärerna och ägarna hade fått betalt vid en eventuell konkurs. I stort kan då en skiljelinje göras mellan borgenärer med förmånsrätt, säkerhetsrätt eller kvittningsrätt och borgenärer utan förmånsrätt. Därutöver kan borgenärer med efterställda fordringar delas in i en egen grupp, liksom aktieägare eller andra personer som har ett ägarintresse i företaget.

Enligt förslaget är det tillräckligt att dela de berörda parterna i endast två grupper, en för borgenärer med förmånsrätt och en för borgenärer utan förmånsrätt, även om det i och för sig finns möjlighet till indelning i fler kategorier. En förutsättning för att rätten ska fastställa rekonstruktionsplanen är att samtliga berörda grupper antar förslaget. En grupp anses ha antagit förslaget om a) 2/3 av röstande inom varje grupp röstat för detta; och b) de antagande representerar 2/3 av samtliga fordringar eller anspråk med rösträtt. Även om inte samtliga grupper godkänt planen kan den ändå fastställas enligt särskilda regler (s.k. gruppöverskridande ”cram-down”), exempelvis om fler än hälften av grupperna har godkänt planen och minst en av dessa grupper utgör prioriterade borgenärer. Vidare ska rätten, innan den antar rekonstruktionsplanen och vid anmodan från berörd borgenär som inte samtycker till dess antagande, pröva planen enligt ”testet om borgenärers bästa intresse”. Nämnda test innebär huvudsakligen att rekonstruktionsplanen inte ska medföra ett sämre utfall för borgenären som invänt mot densamma än vad som kan antas bli fallet vid en konkurs.

En fastställd rekonstruktionsplan är bindande för alla berörda parter (inklusive aktieägare och okända borgenärer). Om rekonstruktionsbolagets förslag till rekonstruktionsplan inte fastställs får rekonstruktören begära ny planförhandling för att lägga fram en alternativ rekonstruktionsplan. Rekonstruktörens begäran om planförhandling ska göras senast tre veckor efter att gäldenärens plan röstats ned vid planförhandlingen eller när rättens beslut att vägra fastställelse av gäldenärens plan slutligt avgjorts.

Offentlig skulduppgörelse
Ett alternativ till företagsrekonstruktion föreslås, kallat offentlig skulduppgörelse, som ska regleras i en separat lag. Offentlig skulduppgörelse är tänkt att utgöra ett summariskt förfarande lämpligt för företag som inte har behov av andra rekonstruktionsåtgärder än skuldnedskrivning. En skulduppgörelse ska vara i princip framförhandlad vid ansökan och en tilltänkt rekonstruktör bör ha biträtt gäldenären i god tid före det att ansökan ges in. Förfarandet omfattar endast oprioriterade fordringsägare, vilka ska behandlas lika och erhålla betalning om minst 25 procent. Offentlig skulduppgörelse ska få pågå under längst två månader. Under en offentlig skulduppgörelse ska gäldenären, precis som vid företagsrekonstruktion, som utgångspunkt vara fredad från att försättas i konkurs. Till skillnad från vad som gäller vid företagsrekonstruktion kommer gäldenären inte ges något skydd mot verkställighetsåtgärder eller mot att en motpart häver ett avtal på grund av dröjsmål med betalningen eller annan prestation. Förfarandet ska inte heller berättiga till lönegaranti eller superförmånsrätt.

Nya regler om fullgörelse av avtal
Enligt förslaget ska ett rekonstruktionsbolag ges möjlighet att kräva partiell fullgörelse av ingångna avtal. En förutsättning är att avtalet är fortlöpande och avtalsprestationerna delbara, exempelvis viss tid (hyresavtal) eller viss mängd, och att sådan fullgörelse inte innebär en väsentlig olägenhet för motparten.

Andra nyheter är att gäldenären under rekon-struktionen ska få rätt att säga upp varaktiga avtal, dock inte anställningsavtal. Uppsägningsrätten kan få stor betydelse för företag som ingått olönsamma avtal med långa kontraktsperioder. Som huvudregel ska rekonstruktionsbolaget kunna säga upp avtal med tre månaders uppsägningstid, oavsett avtalstid. En annan nyhet är ett uttryckligt förbud mot s.k. ipso facto-klausuler, d.v.s. avtalsvillkor som ger en part rätt att häva ett avtal på grund av bland annat att motparten ansöker om eller inleder en företagsrekonstruktion.

En tidsbegränsad superförmånsrätt
Enligt dagens regler kan en borgenär få s.k. superförmånsrätt för fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären ingått under rekonstruktionen med rekonstruktörens samtycke. Superförmånsrätten ger borgenären en prioriterad rätt till betalning om gäldenären senare skulle gå i konkurs. Superförmånsrätten för sådan tillfällig finansiering kommer att finnas kvar i det nya förfarandet men kommer att tidsbegränsas. Om en rekonstruktion avslutas utan att någon rekonstruktionsplan fastställs, ska superförmånsrätten som utgångspunkt upphöra tre månader efter rekonstruktionens slut. Om rekonstruktionen i stället avslutas med att en rekonstruktionsplan fastställs, kan även fortsatt superförmånsrätt finnas med i planen.

Tillsynsmyndighet
En ny tillsynsmyndighet föreslås för utöva översyn av handläggningen av rekonstruktioner, vilket redan är fallet idag för konkurser där konkursförvaltare står under tillsyn av Kronofogden. Tillsynsmyndigheten ska beredas tillfälle att yttra sig innan en rekonstruktör utses. Tillsynsmyndigheten ska också kunna begära att en rekonstruktör avsätts samt att rekonstruktörens ersättningsanspråk prövas av tingsrätten.

Specialdomstolar
Enligt Rekonstruktionsutredningen kommer det nya rekonstruktionsförfarandet inkludera avsevärt mer komplicerade prövningar än vad som normalt är fallet idag. I syfte att öka specialistkompetensen hos domstolarna föreslås därför att hanteringen av rekonstruktionsärenden koncentreras till vissa specialdomstolar, enligt förslaget en tingsrätt inom varje län.