Ny lag om visselblåsare

Swedish

Newsletter

Published 01 July 2021
News image

I oktober 2019 antogs det s.k. Visselblåsardirektivet (direktiv (EU) 2019/1937) som ska vara genomfört senast den 17 december 2021. Enligt direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att personer som rapporterar om överträdelser ska vara skyddade mot repressalier.

Skrivet av Fredrik Svensson

Den 20 maj 2021 lämnade regeringen över proposition 2020/21:193 – "Genomförande av visselblåsardirektivet" till riksdagen.  I propositionen föreslås det att visselblåsardirektivet huvudsakligen ska genomföras genom en ny lag som ersätter den nuvarande lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Den nya visselblåsarlagen, som föreslås träda i kraft den 17 december 2021, kommer därmed innebära utökade skyldigheter för arbetsgivare än vad som gäller idag.

Av de nya skyldigheter som inträder för såväl privat som offentlig sektor, är den mest centrala att en arbetsgivare har att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Skyldigheten gäller för arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare. De föreslagna bestämmelserna ska tillämpas från och med den 17 juli 2022 beträffande arbetsgivare som har fler än 249 arbetstagare och från och med den 17 december 2023 beträffande arbetsgivare som har 50 till 249 arbetstagare.

Visselblåsardirektivet ställer inte upp några specifika tekniska krav på utformningen av den interna rapporteringskanalen annat än att visselblåsarfunktionen ska vara användarvänlig, dvs. enkel och lättillgänglig för visselblåsaren samt upprätthålla krav på konfidentialitet. Det ska vara möjligt att rapportera både skriftligt och muntligt, vilket ska kunna ske vid ett fysiskt möte. Arbetsgivare ska även se till att det finns tydlig och lättillgänglig information om hur rapporteringen går till. I övrigt får arbetsgivare själv bestämma lämpligt tillvägagångssätt för den interna rapporteringskanalen.

Arbetsgivare ska därutöver utse särskilda personer eller enheter som är behöriga att hantera rapporteringen. Dessa personer eller enheter ska vara oberoende och självständiga i förhållande till arbetsgivaren. Det är endast de behöriga personerna som får ta del av de uppgifter som lämnas i visselblåsarfunktionen. Vidare har de behöriga personerna tystnadsplikt som innebär att de inte får röja en uppgift som kan avslöja vem som har rapporterat eller vem som förekommer i ärendet.

När uppgifter kommer in i den interna visselblåsarfunktionen ska arbetsgivaren, inom sju dagar från det att uppgiften togs emot, bekräfta till den rapporterande personen att rapporteringen är mottagen. Vidare ska den rapporterande personen få återkoppling i skälig utsträckning om de åtgärder som vidtagits vid uppföljningen av rapporten. Tidsfristen för att lämna återkoppling får högst uppgå till tre månader från bekräftelse av mottagandet av rapporten. Dessutom ska den rapporterande personen underrättas ifall information genom vilken den rapporterande personen kan identifieras kommer att lämnas ut.

Avslutningsvis ställs det krav på dokumentation och bevarande av de rapporter som kommer in via interna rapporteringskanaler. Muntliga rapporter som lämnas vid ett fysiskt möte ska också dokumenteras, antingen genom en inspelning eller genom ett upprättat protokoll från mötet. Om den muntliga rapporteringen sker på annat sätt än vid ett fysiskt möte ska rapporteringen dokumenteras genom en utskrift av inspelningen eller på annat lämpligt sätt. Dokumentation genom inspelning får dock endast föras under förutsättning att den rapporterande personen samtycker till inspelningen. Skriftliga rapporter och dokumentation av muntliga rapporter ska gallras när uppgifterna inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter att uppföljningsärendet har avslutats.

Tillgången till personuppgifter i uppföljningsärenden ska begränsas till särskild personal som behöver uppgifterna för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende ska gallras när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter det att behandlingen av uppgifterna i ärendet har avslutats.