Nya regler ger möjlighet till utspädning av aktieägare i företag med betalningsproblem utan deras samtycke

Swedish

Newsletter

Published 07 September 2022
News image

Den 1 augusti i år trädde den nya lagen om företagsrekonstruktion i kraft. Lagen innehåller ett stort antal nyheter i förhållande till tidigare lagstiftning och ger rekonstruktören flera nya verktyg för att komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter och säkerställa verksamhetens överlevnad. Bland nyheterna finns möjligheten att i en rekonstruktionsplan föreskriva att nya aktier ska emitteras i gäldenärsbolaget. En konsekvens av detta som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet är att det kan leda till kraftig utspädning av de befintliga aktieägarna utan att de samtyckt till det. Advokat Johan Linder, verksam inom Advokatfirman Schjødts verksamhetsgrupp för rekonstruktion och insolvens, beskriver här vad som normalt gäller och vad de nya reglerna kan komma att innebära

Om ett aktiebolag behöver nytt ägarkapital genom en nyemission är huvudregeln att en sådan emission görs med företrädesrätt för de befintliga aktieägarna i proportion till deras innehav. Den aktieägare som deltar i en sådan emission med sin fulla andel kommer att bibehålla sin ägarandel i bolaget, medan den ägare som av någon anledning väljer att inte delta i emissionen kommer att se sin ägarandel minska. En sådan minskning av ägarandelen brukar benämnas utspädning. Ju fler nya aktier som emitteras, desto större blir utspädningseffekten.

Vid en företrädesemission blir utspädningen således en följd av den enskilde aktieägarens eget val, låt vara att detta kan påverkas av exempelvis ekonomiska möjligheter att delta i emissionen. Det finns dock även möjligheter att späda ut befintliga aktieägare utan deras samtycke, nämligen genom en riktad nyemission.

Aktiebolagslagen innehåller detaljerade föreskrifter om vad ett förslag till nyemission ska innehålla. Om det är fråga om en riktad nyemission, alltså en emission där de befintliga aktieägarna inte har företrädesrätt till teckning, ska skälen för detta och grunderna för teckningskursen framgå av förslaget. Om avsikten är att emissionslikviden ska kunna erläggas genom kvittning mot fordran ska detta särskilt anges och de omständigheter som är av betydelse för bedömningen av villkoret framgå, liksom vem som är fordringsägare, hur stor fordran är och hur stort belopp som ska få kvittas. Om förslaget medför att aktiekapitalet eller antalet aktier ökas utöver de gränser som anges i bolagsordningen måste dessa gränser justeras genom beslut om ändring av bolagsordningen.

Ett beslut om en riktad nyemission förutsätter 2/3 majoritet, beräknat utifrån såväl antalet avgivna röster som de aktier som är företrädda vid stämman. I publika aktiebolag, och dotterbolag till sådana, är majoritetskravet 9/10 om emissionen riktar sig till juridiska eller fysiska personer som är närstående till det emitterande bolaget eller till anställda i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Motsvarande regler gäller vid nyemission av teckningsoptioner och konvertibla skuldebrev.

Gemensamt för dessa beslut är således att en kvalificerad majoritet av aktieägare kan genomdriva en utspädning mot minoritetens vilja, dock att en bolagsstämma enligt den s.k. generalklausulen aldrig får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare.

Den 1 augusti i år trädde den nya lagen om företagsrekonstruktion i kraft, och med den infördes regler som ger möjlighet att späda ut aktieägarna trots att ingen aktieägare stödjer förslaget. Detta gäller i första hand större bolag, varmed avses bolag som har minst 250 anställda och en årsomsättning överstigande 50 miljoner euro eller en balansomslutning överstigande 43 miljoner euro, men kan beroende på omständigheterna komma att ske också i mindre bolag.

En självklar förutsättning för att de nya reglerna ska vara tillämpliga är att det fattats beslut om att inleda en företagsrekonstruktion, vilket i sin tur förutsätter att det aktuella bolaget har betalnings­problem eller kommer att få det inom kort. En ytterligare förutsättning för att inleda en företags­rekonstruktion är att det finns grundad anledning att anta att den kan säkra verksamhetens livskraft.

Inom ramen för en företagsrekonstruktion kan gäldenären, bolaget, begära en s k planförhandling där berörda parter, främst fordringsägarna, får ta ställning till den rekonstruktionsplan som arbetats fram. Till skillnad från vad som gällt tidigare är det dock inte bara fordringsägare utan förmånsrätt (s.k. oprioriterade fordringsägare) som ska rösta om planen utan alla som på ett eller annat sätt berörs av den, vilket kan inkludera ägarna. De berörda parterna ska delas in i grupper, där ägarna och andra med likartade intressen i så fall utgör en egen grupp.

Huvudregeln är att en rekonstruktionsplan måste få stöd av en 2/3 majoritet (såväl avseende antal som belopp) i alla grupper för att anses antagen och ska som utgångspunkt då också fastställas av domstolen. Det finns dock en möjlighet att fastställa planen trots att den erforderliga majoriteten inte uppnåtts i alla grupper (s.k. gruppöverskridande cram-down). För att en sådan cram-down ska vara möjlig måste ett antal förutsättningar vara uppfyllda och en av dessa är att gäldenären samtycker till det. Detta gäller dock inte i stora bolag (se ovan). Av betydelse är vidare vilken eller vilka av grupperna som inte godkänt planen eftersom prövningen baseras på den inbördes prioriteten mellan de berörda parterna. En bättre prioriterad part får inte missgynnas till förmån för någon med sämre prioritet.

En rekonstruktionsplan kan innehålla en mängd olika åtgärder som blir bindande för de berörda parterna om planen fastställs. Exempelvis kan ett antal bolagsrättsliga åtgärder som normalt kräver beslut av eller bemyndigande från bolagsstämman genomföras genom att tas in i en rekonstruktionsplan som sedan fastställs. Något särskilt beslut av bolagsstämman krävs då inte.  Planen måste dock innehålla samma information som ett förslag till nyemission som läggs fram på bolagsstämma och generalklausulen måste respekteras. Om emissionen förutsätter ändring av bolagsordningens aktiekapitalgränser kan också en sådan ändring genomföras på samma sätt.

En åtgärd som kan genomföras på detta sätt är en riktad nyemission där betalning antingen ska ske genom kvittning (s.k. debt-to-equity swap) eller genom att "friska" pengar tillförs bolaget. Om en rekonstruktionsplan innehåller en föreskrift om en sådan riktad nyemission, som till sin natur medför att de befintliga aktieägarna blir utspädda, är det alltså de beskrivna omröstningsreglerna i lagen om företagsrekonstruktion som avgör om emissionen blir verklighet och inte aktiebolagslagens majoritetsregler. Detta gäller även om emissionen enligt aktiebolagslagen skulle vara underkastad kravet på 9/10 majoritet (se ovan).

En emission som i normala fall skulle kräva nästintill enighet bland aktieägarna kan alltså i en situation som den beskrivna komma att genomföras trots att ingen aktieägare stödjer den. Det förhållandet att gäldenären ska samtycka till en cram-down lär dock i praktiken medföra att detta inte kommer att vara möjligt i mindre ägarledda företag, men i lite större bolag där det inte råder identitet mellan ägare och ledning är det fullt möjligt och i de riktigt stora bolagen krävs som nämnts inte något samtycke alls.