Nyheter inom finansiell reglering

Swedish

Newsletter

Published 29 June 2021
News image

Varmt välkomna att läsa den här upplagan av Schjødts nyhetsbrev inom finansiell reglering. Finansbranschen är under ständig utveckling, såväl avseende tekniska innovationer som regleringar. I vårt nyhetsbrev fokuserar vi bland annat på nya och förändrade regelverk, men även på ny praxis från tillsynsmyndigheter och domstolar såväl som andra nyheter i branschen.

I denna upplaga av nyhetsbrevet gör vi en dykning i de nya hållbarhetsreglerna. Artikeln behandlar ett urval av de frågeställningar och utmaningar som branschen står inför mot bakgrund av de regelverk som nu implementeras i Sverige och kan ses som en introduktion till det seminarium om hållbarhet som vi planerar att hålla i höst.

Vi har även ett nytt segment kallat FI-fokus, där vi behandlar aktuella ämnen som Finansinspektionen uppmärksammat på senare tid. Vi kollar bland annat närmre på Finansinspektionens syn på konsumentkrediter, kryptovalutor och stabiliteten på finansmarknaden. Avslutningsvis innehåller nyhetsbrevet ett axplock av notiser, däribland de nya reglerna om flytträtt för fond- och depåförsäkringar, ändringar i Solvens II-direktivet, stärkta åtgärder på penningtvättsområdet, de nya kapitalkraven för värdepappersbolag, EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och mycket mer därtill.

Nedladdningsbar version (PDF).

 

Hållbarhet

Hållbarhet är ett ämne som har diskuterats flitigt det senaste året, inte minst inom den finansiella sektorn. Bakgrunden är bland annat de nya hållbarhetsregler som EU beslutat om som ett led i genomförandet av EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.

Det grundläggande syftet med de nya reglerna är att öka transparensen kring hur finansiella aktörer beaktar hållbarhetsrelaterade aspekter i sina processer och produkter och skapa ett enhetligt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter. De nya reglerna har i grunden många förtjänster och speglar finansbranschens samlade ambition om att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Regelverken har emellertid inte varit förskonade från kritik i Sverige, bland annat har reglerna i vissa fall upplevts som otydliga och svåra att tillämpa, vilket inte underlättats av att flera delar av regelverket ännu inte är på plats. Det senare har i sin tur lett till osäkerhet kring tolkning och tillämpning av reglerna på marknaden.

Nedan redogörs för några av de frågeställningar och utmaningar som kan kopplas till regelverken.

Reglerna i korthet
Den så kallade disclosureförordningen (EU 2019/2088), som trädde ikraft den 10 mars 2021, syftar till att öka transparensen kring hur finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare beaktar hållbarhetsrelaterade aspekter i sina processer och produkter. Disclosureförordningen ställer bland annat krav på att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska lämna information om hur hållbarhetsrisker integreras i interna processer samt om och hur negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas i företagets investeringsprocess.

Förordningen kategoriserar finansiella produkter i tre kategorier; (i) ”ljusgröna produkter” som främjar miljörelaterade och sociala egenskaper enligt artikel 8, (ii) ”mörkgröna” produkter som har ”hållbara investeringar som mål” enligt artikel 9 och (iii) övriga produkter enligt artikel 6. I de fall en finansmarknadsaktör eller finansiell rådgivare tillhandahåller ljusgröna eller mörkgröna produkter tillkommer ytterligare, mer omfattande, informationskrav. Bland annat tillkommer krav på information om i vilken utsträckning en ljusgrön eller mörkgrön produkt är förenlig med EU:s taxonomi för miljömässigt hållbara aktiviteter.

Förordningen kompletteras med s.k. nivå 2-regler (Regulatoriska Tekniska Standarder (”RTS”)) som specificerar kraven i disclosureförordningen. Dessa är ännu inte antagna, men förslag på nivå 2-regler publicerades först i februari 2021 och uppdaterades sedan i mars 2021 gällande taxonomirelaterade hållbarhetsupplysningar. Förslaget föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2022.

Den så kallade taxonomiförordningen (EU 2020/852), som trädde i kraft i juli 2020 och som stegvis ska börja tillämpas från och med den 1 januari 2022, syftar till att skapa ett gemensamt klassificeringssystem för att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Regelverket träffar, utöver vissa finansmarknadsaktörer, också företag som är skyldiga att upprätta hållbarhetsrapport enligt EU:s direktiv om icke-finansiella rapporter (”NFRD”). För närvarande innebär det att större företag, eller koncerner, som är av allmänt intresse med fler än 500 anställda omfattas av taxonomiförordningen i Sverige. Förordningen innehåller kriterier för att bestämma när en ekonomisk aktivitet är att betrakta som miljömässigt hållbar. Även denna förordning specificeras genom nivå 2-regler. EU-kommissionen har publicerat en första uppsättning tekniska granskningskriterier genom en delegerad förordning, som enligt förslaget ska börja tillämpas den 1 januari 2022. I förhållande till förra utkastet har en genomgående riktad omkalibrering av vissa av kriterierna genomförts liksom andra förbättringar och ändringar. Det rör sig exempelvis om tekniska förtydligandena och en förenkling av kriterierna samt en bättre överensstämmelse med befintlig sektorslagstiftning.
Därtill sker ett antal ändringar i redan befintliga regelverk såsom Solvens II-, MiFID-, UCITS-, AIFM- och IDD-regelverken samt i NFDR, det sistnämnda regelverket kommer även att byta namn till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning (”CSRD”). Ytterligare följdändringar kommer även att ske i ett antal andra regelverk.

Utmaningar i urval
Tolkningen och implementeringen av aktuella regelverk för hållbarhet har varit och är fortfarande till viss del utmanande för de företag som träffas av reglerna. Regelverken har tagits fram under relativt kort tid och lagstiftningsprocessen har mött viss kritik i Sverige. När det gäller disclosureförordningen hänför sig kritiken till stor del till att nivå 2-reglerna blivit försenade, vilket medfört att det finns obesvarade frågor kring tolkning och tillämpning av förordningen. Av naturliga skäl har det därmed i vissa fall saknats tydliga svar på alla frågeställningar, även om ett antal förtydliganden gjorts på EU-nivå. Förseningen har även medfört en pressad tidsram för företagen som får kort om tid att hinna införa processer i enlighet med regelverken, särskilt i de fall ett företag tillhandahåller sådana hållbara produkter som omfattas av de mer omfattande informationskraven.

Förseningen av nivå 2-reglerna har aktualiserat frågan kring hur företagen ska förhålla sig till förordningen under den övergångsperiod när de mer detaljerade nivå 2-reglerna saknas. De europeiska tillsynsmyndigheterna rekommenderar företagen att utgå från nuvarande förslag till nivå 2-regler i sina förberedelser inför implementeringen, vilket Finansinspektionen meddelat att man ställer sig bakom. Detta tyder på att man inte räknar med några större förändringar i förhållande till det nuvarande förslaget. Det är därför en god idé att i det förberedande arbetet utgå från nuvarande förslag och om nödvändigt göra justeringar längre fram i enlighet med eventuella ändringar i regelverket.

Förtydligandena i nivå 2-reglerna besvarar vissa, men inte alla frågor kring tillämpningen av disclosureförordningen. Exempelvis är det fortfarande inte helt klart vad som krävs för att en produkt ska anses ”främja miljörelaterade eller sociala egenskaper” eller ”ha hållbar investering som mål”. Det är därmed oklart vad som konstituerar en ”ljusgrön” respektive ”mörkgrön” produkt, och vi vet att branschaktörer valt att tolka reglerna på olika sätt. De europeiska tillsynsmyndigheterna har uttalat att en exkluderingsstrategi bör kunna vara tillräckligt för att en produkt ska kvalificera sig som en ”ljusgrön” produkt. Finansinspektionen har däremot i diskussioner med branschen givit uttryck för att det krävs något mer än exkludering för att anses ”främja” på det sätt som regelverket syftar till. Frågan har ställts till EU-kommissionen, men vad vi känner till har ännu inte något svar erhållits.

På försäkringsområdet står det inte heller klart hur reglerna förhåller sig till flervalsprodukter, då särskilt vad gäller fondförsäkring. I Sverige ingår ofta betydligt fler underliggande fonder i sådana produkter än i andra länder inom EU. Enligt nuvarande förslag till nivå 2-regler tycks det exempelvis finnas ett krav på att försäkringsföretagen ska tillhandahålla hållbarhetsrelaterad information avseende samtliga underliggande fonder i årsbesked/årsredovisning. Detta kommer kräva en del utvecklingsarbete för försäkringsföretagen och det kan inte uteslutas att information kan vara vilseledande för kunden, som kan få uppfattningen att all relevant information om fonden lämnas, trots att det endast är hållbarhetsinformation som lämnas. I det här fallet skulle exempelvis en hänvisning till respektive underliggande fonders webbplats vara ett lämpligare tillvägagångssätt. Frågan om hur regelverket ska förhålla sig till den här typen av produkter har ställts till de europeiska tillsynsmyndigheterna, men vad vi känner till har ännu inget svar erhållits.

Även taxonomin har stött på viss kritik, framförallt avseende de förslag till tekniska granskningskriterier som har publicerats och vilka verksamheter som ska kvalificera sig som hållbara enligt taxonomin. För finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som träffas av disclosureförordningen tillkommer dessutom vissa taxonomirelaterade upplysningskrav. Tidsramen för implementeringen av de nya kraven är snävt hållen och kraven innebär att företagen kommer behöva publicera en hel del information.

Utöver ovanstående aktualiseras frågor kopplade till den praktiska hanteringen av inhämtande av nödvändig data, särskilt då många företag är beroende av andra företags leverans av data. Det blir fråga om en kedjeleverans. Eftersom regelverken generellt sett ska börja tillämpas av samtliga aktörer samtidigt blir frågan extra utmanande och viktig. De företag som träffas av reglerna behöver därför utreda vilka möjliga tillvägagångssätt som finns för att inhämta all nödvändig data som ska publiceras i enlighet med regelverken - kan informationen exempelvis hämtas direkt från aktuellt företag, från fondbolag vid fondförsäkring eller kommer informationen att kunna tillhandahållas från tredjepartleverantörer?

Det finns med andra ord en hel del utmaningar kopplade till de nya reglerna och avsaknad av tydlig vägledning i vissa delar riskerar att leda till en spretig tolkning och tillämpning av regelverken. Detta gör förutsebarheten sämre och kan i förlängningen leda till en inte oväsentlig rättsosäkerhet för de företag som omfattas av reglerna. En följdfråga som är av relevans med anledning av denna osäkerhet är hur Finansinspektionen avser att bedriva tillsyn på området under den närmaste tiden, något som alltjämt är oklart. Det skulle kunna tänkas att Finansinspektionen likt vid tidigare regelverksimplementeringar som skett under tidspress, väljer att avvakta med aktiva tillsynsåtgärder och inleder med enkätrelaterade undersökningar i den mån ett sådant förhållningssätt tillåts.

Sammanfattande kommentar
De frågetecken som kortfattat lyfts här är endast ett axplock av frågeställningar som finns kopplade till regelverken. Frågeställningarna gällande regelverken innebär– förutom en bristande förutsebarhet – en risk för att syftet med regelverken inte kommer att kunna uppnås på ett ändamålsenligt sätt i närtid och att informationen som lämnas till investerare blir svår att ta till sig.

Sammanfattningsvis ställer vi oss positiva till regelverken och bedömer att regelverken har potential att bidra till en omställning mot mer hållbara investeringar. Advokatfirman Schjødt har specialistkompetens inom området för hållbarhetsreglering och bistår dagligen företag i frågor kopplade till de nya reglerna i både Sverige och Norge, vi har därtill mångårig erfarenhet av rådgivning avseende implementering och anpassning till nya regelverk. Kontakta oss om du vill veta mer eller håll utkik efter inbjudan till vårt hållbarhetsseminarium som kommer att skickas ut efter sommaren.

 

FI-Fokus Q2 2021

Konsumentkrediter
Det kan inte ha undgått någon att konsumentkrediter har varit ett hett ämne de senaste åren, vilket inte minst har återspeglats i flera tillsynsrapporter från Finansinspektionen, samt nya och ändrade regelverk.

Den 2 juni 2021 samlades (digitalt) Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden för möte med företrädare för branschen. Bakgrunden till mötet var bland annat Konsumentverkets rapport Konsument på kredit som publicerades den 26 februari 2021 och den rapport som Finansinspektionen publicerade den 12 maj 2021, Lån, betalningsproblem och skuld hos Kronofogden, där Finansinspektionen bland annat identifierat ett samband mellan låg inkomst och betalningsproblem, samt att små lån oftare leder till påminnelser och inkassokrav än stora lån. Syftet med mötet var framförallt att höra branschföreträdarnas perspektiv och diskutera hur skyddet för konsumenter kan förbättras.

Vår spaning har varit och förblir att konsumentkrediter kommer vara högt prioriterade för Finansinspektionen och övriga relevanta myndigheter under lång tid framåt, och det kan inte uteslutas att det kommer att tillkomma fler regler på området.

Kryptotillgångar
Finansinspektionens innovationscenter höll den 19 maj 2021 rundabordssamtal om kryptotillgångar med företrädare från branschorganisationer och företag verksamma i branschen.

Finansinspektionen har upprepade gånger gått ut med rekommendationer om att kryptotillgångar är olämpliga för de flesta – om inte alla konsumenter, samt varnat för bedrägerier kopplade till bitcoin. Syftet med samtalet var bland annat att ta del av olika perspektiv från marknadens aktörer, samt att diskutera möjligheter och utmaningar på området.

Den 16 juni 2021 talade Finansinspektionens generaldirektör, Erik Thedéen, på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening. Generaldirektören uttryckte bland annat oro för den miljöpåverkan som vissa kryptotillgångar har, t.ex. bitcoin som kräver stora mängder energi för att utvinns.

Verksamhet kopplad till kryptotillgångar är i stort sett oreglerad i Sverige idag1, men i och med förslaget till förordning om marknader för kryptotillgångar (MiCA) kommer flera aktiviteter kopplade till kryptotillgångar att bli reglerade i framtiden. Det är med andra ord högst sannolikt att Finansinspektionen kommer fortsätta följa utvecklingen på området.

Makrotillsyn och räntefonder
I sviterna av coronapandemin har Finansinspektionens fokus på makrotillsyn ökat. Pandemin fick tidigt effekter på likviditeten på obligationsmarknaderna, vilket bland annat ledde till att flera räntefonder fick problem med sin likviditet, vilket påverkar förmågan att lösa in andelar i en fond på begäran av andelsägarna. Detta har under det gångna året uppmärksammats av Finansinspektionen, som uppmanat fondbolag att se över sin likviditetsriskhantering.

Den 1 juni 2021 publicerade Finansinspektionen en rapport om likviditetsverktyg i värdepappersfonder och specialfonder, med förslag på hur regelverket kan göras än mer robust. Finansinspektionen avslutade även en granskning av fondbolagens hantering av likviditetsrisker där man konstaterar att förvaltarnas hantering av likviditetsrisker behöver förbättras och att i vissa fall så behöver fondernas villkor ändras, exempelvis avseende med vilket intervall en fond är öppen för inlösen.

Finansinspektionen har särskilt uppmärksammat problem kopplade till obligationer utfärdade av företag inom den kommersiella fastighetssektorn, och i ett tal den 6 maj 2021 konstaterade Erik Thedéen att fastighetsföretagen och andra marknadsaktörer behöver engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera.

Finansinspektionen bedömer även att det finns risker kopplade till de stödåtgärder som vidtagits med anledning av coronapandemin, däribland Riksbankens stödköp av bostads- och företagsobligationer. Risken som Finansinspektionen ser är att marknaden korrigeras i samband med att stödåtgärderna fasas ut eller att stödåtgärderna pågår för länge och bidrar till att blåsa upp tillgångsvärden.

Det blir spännande att se om rapporten om likviditets-verktyg leder till regeländringar. Något som tidigare diskuterats och som efterfrågats av branschen är möjligheten att införa så kallad swing pricing i fonder med sämre likviditet. Swing pricing innebär något förenklat att fondandelarnas värde justeras för de transaktionskostnader som uppkommer i samband med köp och inlösen av fondandelar. Swing pricing är inte tillåtet i Sverige idag och Finansinspektionen har tidigare varit negativt inställd till att tillåta det. I rapporten om likviditetsverktyg har Finansinspektionen emellertid svängt om och menar nu att fördelarna med swing pricing överväger nackdelarna. Detta bådar alltså gott för branschen, men det måste till en lagändring och sådant kan ta lång tid.

 

Notiser

Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag
Den 13 april 2021 lämnade regeringen förslag på nya regler för att implementera värdepappersbolagsdirektivet (EU 2019/2034) och göra anpassningar i svensk rätt i förhållande till värdepappers-bolagsförordningen (EU 2019/2033). De nya reglerna innebär att kapitaltäckningsreglerna för värdepappersbolag ändras för att bättre spegla värdepappersrörelse och risker kopplade till denna. Tidigare har värdepappersbolag tillämpat kapital-täckningsreglerna i tillsynsförordningen, dvs. regler som i första hand är anpassade för kreditinstitut och risker kopplade till kreditinstituts verksamhet, såsom exempelvis kreditrisk, ränterisk och marknadsrisk. De nya reglerna och kapitalkraven kommer istället att kopplas till de olika investeringstjänster som värdepappersbolaget tillhandahåller.
Utöver reglerna om kapitaltäckning innebär de nya reglerna även vissa förändringar avseende bland annat bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar.

Lagändringarna trädde ikraft den 26 juni 2021.

EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
EU:s förordning om gräsrotsfinansiering (EU 2020/1503) syftar till att harmonisera reglerna för gräsrotsfinansiering inom unionen, underlätta för gränsöverskridande finansiering av små och medelstora företag, samt säkerställa att verksamhet som inbegriper gräsrotsfinansiering ställs under reglering och tillsyn.

Med gräsrotsfinansiering avses både låne- och andels-baserad finansiering och gräsrotsfinansieringstjänster definieras som tjänster som innebär en matchning mellan (i) investerares intressen att finansiera företag och (ii) projektägares intressen av finansiering av sitt företag, genom användning av en plattform för gräsrotsfinansiering. Förordningen innebär att företag som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster kommer behöva ansöka om tillstånd och följa vissa rörelseregler, inklusive kapitalkrav.

Den 3 juni 2021 lämnade regeringen förslag till en ny lag (prop. 2020/21:206) med kompletterande bestämmelser till förordningen om gräsrotsfinansiering. Den nya lagen reglerar bland annat Finansinspektionen sanktions- och tillsynsbefogenheter, tystnadsplikt och vissa frågor om skadestånd.

Förordningen och den nya lagen träder ikraft den 10 november 2021.

Regellättnader på värdepappersmarknaden
Den 17 juni 2021 överlämnade regeringen en lagrådsremiss om regellättnader på värdepappersmarknaden. Bakgrunden till förslaget är det åtgärdspaket för kapitalmarknadens återhämtning till följd av coronapandemin som kommissionen presenterade i juli 2020 och som resulterade i ett regeländringspaket avseende MiFID II, prospektförordningen, värdepapperiseringsförordningen och tillsynsförordningen och som trädde ikraft i februari och mars 2021.

Bland lättnaderna som föreslås kan nämnas undantag från produktstyrningskraven för obligationer som inte innehåller inbäddade derivat och för finansiella instrument i samband med att dessa marknadsförs uteslutande till jämbördiga motparter. Vidare förtydligas att information ska lämnas i elektroniskt format så länge som en icke-professionell kund inte begär att få informationen i pappersformat. Det ges också en begränsad möjlighet att lämna förköpsinformation om kostnader och avgifter efter det att ett avtal ingåtts med kund förutsatt att avtalet med kund ingåtts med hjälp av medel för distanskommunikation och kunden gett sitt samtycke till detta. Krav på att lämna information om kostnader och avgifter i samband med investeringstjänster till professionella kunder och jämbördiga motparter begränsas.

Vissa lättnader är tidsbegränsade, exempelvis slopas kravet för företag som driver en handelsplats, systematiska internhandlare, marknadsgaranter och andra tillhandahållare att lämna en årlig rapport om data och kvaliteten på utförandet av transaktioner. Kravet föreslås emellertid att återinföras den 28 februari 2023.

Merparten av ändringarna föreslås träda ikraft den 28 februari 2022.

En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkring
Den 19 maj 2021 publicerade Finansdepartementet en promemoria avseende en utvidgad rätt till återköp- och flytt av fond- och depåförsäkringar. Enligt nuvarande regler har en försäkringstagare inte lagstadgad rätt att få en individuell livförsäkring återköpt av försäkringsföretaget om försäkringsavtalet ingåtts före den 1 januari 2006. En försäkringstagare har inte heller rätt att överföra (flytta) värdet av en sådan försäkring till en annan försäkring om försäkringsavtalet ingåtts före den 1 juli 2007.

I promemorian behandlas frågor om en utvidgad rätt till återköp och flytt av individuella livförsäkringar där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken, vilket i dag utgörs av fond- och depåförsäkringar. Det föreslås att den lagstadgade rätten till återköp och flytt ska gälla oavsett när ett fond- och depåförsäkringsavtal har ingåtts. Därutöver föreslås att bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar ska tillämpas även i fråga om sådana försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 juli 2007. Finansinspektionen meddelade den 15 juni att de tillstyrker promemorians förslag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet
I proposition 2020/21:129 lämnas förslag till lagstiftningsåtgärder för genomförande i svensk rätt av de ändringar i Solvens II-direktivet som gjordes genom det ändringsdirektiv som antogs på EU-nivå i december 2019 samt ändringar gjorda i EIOPA-förordningen som också de antogs i december 2019. Ändringarna som genomförts i de aktuella rättsakterna på EU-nivå utgör ett led i översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn, den s.k. ESA-översynen.

Propositionen innehåller bland annat förslag som syftar till ett stärkt informationsutbyte och samarbete på försäkringsområdet mellan Finansinspektionen, andra nationella tillsynsmyndigheter inom EES och den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa). Därutöver innehåller propositionen förslag till lagändringar i syfte att komplettera och förtydliga tidigare genomförande i svensk rätt av Solvens II-direktivet, däribland gällande definitionen av behörig myndighet, möjligheten att hänskjuta vissa typer av frågor till Eiopa och skyldigheten för Finansinspektionen att följa ett beslut fattat av Eiopa.

Lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2021.

Riktlinjer för säkerhet och företagsstyrning avseende informations- och kommunikationsteknik
Den 12 oktober 2020 publicerade Eiopa riktlinjer för säkerhet och företagsstyrning avseende informations- och kommunikationsteknik. Riktlinjerna syftar till att skapa tydlighet och transparens för marknadens aktörer om minsta förväntade nivå för informations- och cybersäkerhet, d.v.s. grundläggande säkerhetsnivå, undvika eventuellt regelarbitrage och att främja en enhetlig tillsyn på området bland de europeiska tillsynsmyndigheterna. Finansinspektionen har meddelat Eiopa att de avser att tillämpa dessa riktlinjer i sin tillsyn. Riktlinjerna har i Sverige rättslig status att jämställa med allmänna råd.

Riktlinjerna gäller för försäkrings- och återförsäkrings-företag och börjar gälla från och med den 1 juli 2021.

Ändrade regler för tjänstepensionsföretag
Finansinspektionen har beslutat om nya allmänna råd (FFFS 2021:2) om rapportering av händelser av väsentlig betydelse som ersätter tidigare allmänna råden på området, FFFS 2018:5. Utöver redaktionella ändringar innebär ändringarna att de allmänna råden inte längre gäller för tjänstepensionsföretag. De nya allmänna råden trädde ikraft den 1 juni 2021.

Utöver ovanstående ändringar har Finansinspektionen beslutat om ändringar i dess föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:21) om tjänstepensionsföretag. Ändringarna består i huvudsak av att ett särskilt kapitalkrav införs för tjänstepensionsföretag som investerar i tillgångar med direkt exponering mot bostadskrediter och som uppfyller vissa villkor. Bakgrunden till ändringen är att sådana investeringar bedöms som mindre riskfyllda, vilket också är i linje med hur motsvarande kapitalkrav för försäkringsföretag ska beräknas enligt Solvens 2-förordningen.

Ändringarna trädde ikraft den 1 juni 2021.

Klimatscenarios i försäkringsföretagens egna risk- och solvensbedömning
Under april månad 2021 publicerade Eiopa ett s.k. förväntansdokument vad gäller tillsynen av klimatscenarios i försäkringsföretags egen risk- och solvensbedömning (ORSA). Dokumentet är adresserat till de europeiska tillsynsmyndigheterna men ger därigenom även försäkringsföretag en bild av Finansinspektionens förväntan framöver vad gäller hanteringen av klimatrelaterade risker i dess ORSA-process. Eiopa noterar i förväntansdokumentet att flertalet regelverk föreslås ändras i syfte att beakta hållbarhetsrisker, däribland Solvens-II förordningen i vilken förändringar föreslås i syfte att avkräva bolag att integrera hållbarhetsrisker i deras riskhantering och ORSA. Eiopa anser det vara av vikt att främja en framåtblickande hantering av sådana risker, varför förväntansdokumentet särskilt beaktar vilka förväntningar Eiopa har på de europeiska tillsynsmyndigheterna vad gäller övervakning och integration av klimatrelaterade risker.

Försäkringsföretagens interna regler för ersättningssystem
Finansinspektionen publicerade under maj månad 2021 resultatet av sin undersökning av försäkringsföretagens interna regler för ersättningssystem. Undersökningen omfattade fem stycken försäkringsföretag och genomfördes i syfte att granska om företagen lever upp till kraven på de interna reglerna för ersättningssystem som följer av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:10) om försäkringsdistribution. I fyra av fem bolag har Finansinspektionen inte funnit några brister. Det femte bolaget som var föremål för undersökning har ombetts att förtydliga sina regler över vilka personer som är sysselsatta inom försäkringsdistributionen. Med anledning av resultatet av undersökningen har Finansinspektionen beslutat att det inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder, varför samtliga ärenden skrivs av.

Statlig utredning föreslår stärkta åtgärder på penningtvättsområdet
Utredningen om stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42) överlämnade i slutet av maj 2021 sitt betänkande till Finansmarknadsministern. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå reformer för att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism, däribland har utredningen sett över former för informationsdelning mellan myndigheter och privata aktörer samt analyserat den svenska tillsynsstrukturen på området vilket inbegriper förutsättningarna för Finansinspektionens tillsyn. Ett flertal förslag och bedömningar har lämnats av utredningen, däribland att (i) det införs en möjlighet för en särskild beslutad samverkan för utbyte av information som annars omfattats av sekretess eller annan tystnadsplikt, (ii) i fler fall än idag ska olika företag kunna utbyta uppgifter med varandra om misstankar som rör penningtvätt och finansiering av terrorism, och (iii) utökade resurser krävs för Finansinspektionens tillsyn på området.

Utredningen föreslår att ändringarna träder ikraft den 1 juli 2022.

Förvaltning av eller handel med virtuell valuta är emellertid registreringspliktig verksamhet enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet