Regeringens stödåtgärder under 2021 med anledning av Covid-19

Swedish

Newsletter

Published 11 February 2021
News image

Den rådande pandemin och gällande restriktioner innebär fortsatt stora påfrestningar på företag inom ett flertal branscher. Den 10 januari 2021 infördes den nya så kallade pandemilagen som ger svenska myndigheter långtgående befogenheter att vidta åtgärder för att minska smittspridningen i landet. Regeringen har nyligen även beslutat om nya stödåtgärder för företag inom ett antal olika områden. Advokaterna Hedvig Mårstad, Christofer Hemsedahl och Johan Hörnberg, samtliga verksamma inom Advokatfirman Schjødts verksamhetsgrupp för rekonstruktion och insolvens, ger här en sammanfattning över de nya stödåtgärdernas innebörd.

Förlängt skatteanstånd

Den 5 februari 2021 infördes nya regler om anstånd med skatteinbetalningar. Det nya regelverket innehåller flera förändringar i förhållande till det tidigare regelverket som infördes i mars 2020. I huvudsak förlängs den maximala anståndstiden till två år och företag kommer kunna skjuta upp skatteinbetalningar under sex månader istället för tre månader som var det tidigare taket. Det är även möjligt att ansöka om anstånd för redovisningsperioder som infallit i oktober, november och december 2020. Det nya regelverket tillämpas följaktligen även retroaktivt och redan erlagda skatteinbetalningar kommer att kunna betalas tillbaka. Det är redan nu möjligt att ansöka om förlängt anstånd via Skatteverkets hemsida.

Precis som tidigare utgår kostnadsränta på anstånds- beloppet. Kostnadsräntan är 1,25 procent. Efter sex månader tillkommer dessutom en månatlig anståndsavgift på 0,2 procent av anståndsbeloppet, vilken tas ut per kalendermånad från och med den sjunde månaden efter att anståndet beviljades till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas. Vid anstånd uppgående till den maximala anståndstiden två år kan följaktligen den sammanlagda årliga kostnaden för ränta och anståndsavgift beräknas till 2,45 procent för år 1 och till sammanlagt 3,65 procent för år 2. Räntan och anståndsavgiften ska betalas i samband med betalning av den uppskjutna skatten. Kostnadsräntan och anståndsavgiften är inte skattemässigt avdragsgilla kostnader.

I princip alla skattskyldiga som betalar arbetsgivaravgift och mervärdesskatt kan ansöka om skatteanstånd. Syftet med lagstiftningen är att hjälpa företag som i grunden är livskraftiga och sunda över en svår period som endast är tillfällig. Anstånd ska därför beviljas om inte särskilda skäl talar emot. Anstånd ska däremot inte medges företag som missköter sin ekonomi, har icke försumbara skatteskulder eller på annat sätt är oseriösa. Närmare riktlinjer för bedömningen saknas dock och det ankommer på Skatteverket att i det enskilda fallet pröva om anstånd kan beviljas.

Återkallelse av skatteanstånd
Skatteverket kan återkalla ett medgivet tillfälligt anstånd om de skatter och avgifter som omfattas av beslutet sätts ned i tiden därefter. Anståndsbeloppet reduceras då så att det motsvarar de skatter och avgifter som kvarstår efter nedsättningen.

Ett tillfälligt anstånd kan även återkallas om den aktuella skatten skrivs ned genom ett lagakraftvunnet beslut om offentligt ackord. Efter att beslutet om offentligt ackord vunnit laga kraft kan anstånd beviljas med den resterande delen av beloppet som den skattskyldige fortfarande är betalningsskyldig för, givet att övriga villkor för skatteanstånd är uppfyllda.

Skatteverket får även återkalla tillfälligt anstånd om företagets företrädare åläggs näringsförbud, företaget försätts i konkurs eller om anstånd felaktigt beviljats på grund av att företaget i samband med ansökan lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Återkallelse kan därutöver ske om det annars finns synnerliga skäl därtill. Det kan t.ex. röra sig om fall där det kunnat konstateras att företaget använts som ett verktyg för att begå ekonomisk brottslighet men där något beslut om näringsförbud ännu inte har fattats. Att ett företag i tiden efter att ha beviljats skatteanstånd, får betalningssvårigheter eller återkallat godkännande för F-skatt, utgör inte synnerliga skäl för Skatteverket att återkalla ett beviljat skattestånd.

Förlängd period med rätt till omställningsstöd

Bolag som drabbats av en omsättningsminskning till följd av pandemin har sedan tidigare haft möjlighet att ansöka om s.k. omställningsstöd för perioderna mars-april 2020 och maj-juli 2020.

Ansökningstiden för de ovan nämnda tidperioderna löpte ut i november 2020. Regeringen har meddelat att omställningsstödet kommer att förlängas till att även omfatta perioderna augusti-oktober 2020, november- december 2020 och januari-februari 2021. Förlängningen erhöll ett formellt godkännande från EU-kommissionen den 14 februari 2021 och det förlängda stödet kommer kunna sökas under perioden 25 februari 2021 till 30 april 2021.

Tidigare regelverk för omställningsstöd för perioderna mars-april 2020 och maj-juli 2020
Stödet har tidigare uppgått till 75 procent av företagens fasta kostnader och omfattningen av stödet har bestämts av storleken på omsättningstappet i enlighet med en särskild uträkningsformel.

Stödet har kunnat sökas av fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige, vilka varit registrerade för F-skatt och som haft en nettoomsättning om minst 250 000 kr under föregående räkenskapsår. Ett beviljat stöd har betalats ut genom en kreditering av skattekontot. Om företaget ansökt om stöd med ett belopp som överstigit 100 000 kr har det varit nödvändigt att inhämta ett revisorsyttrande till stöd för vissa av de lämnade uppgifterna.

En förutsättning för att beviljas stöd har varit att företaget i första hand skäligen uttömt möjligheterna att erhålla försäkringsersättning, skadestånd och liknande ersättning för den förlorade omsättningen eller de fasta kostnaderna. Vidare har bolagsföreträdare ett personligt betalningsansvar om oriktiga uppgifter lämnas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och detta har lett till att företaget tillgodoförts omställningsstöd med ett för stort belopp. Slutligen får företag som beviljats stöd under perioden mars 2020 till juni 2021 inte verkställa eller besluta om vinstutdelning och andra värdeöverföringar under samma period. Om stödet har betalats ut på felaktiga grunder eller med ett för högt belopp kan företaget bli återbetalningsskyldigt.

Närmare om förutsättningarna för det förlängda omställningsstödet
Det nya omställningsstödet kan sökas av företag vars nettoomsättning har minskat med 30 - 40 procent i jämförelse med tillämplig referensperiod. Det förlängda stödet kommer att beräknas något annorlunda än tidigare och kommer kunna omfatta 70 - 90 procent av företagets fasta kostnader vilka inte täcks av ett särskilt beräknat täckningsbidrag, i vilket bolagets lönekostnader ska beaktas. Enligt regeringen kommer detta att innebära mer förmånliga regler än tidigare för de flesta företagen. Den högre subventionsgraden, 90 procent, kommer att gälla små företag (företag med färre än 50 anställda och med en balansomslutning och omsättning som understiger 100 miljoner kronor) Vidare finns det ett tak för omställningsstödet om 97 miljoner kronor per företag för perioden augusti 2020 till februari 2021.

Det är endast långsiktigt bärkraftiga företag som har rätt att motta omställningsstöd. Denna prövning förväntas ske på samma sätt som för tidigare omställningsstöd vilket innebär att bolagets bärkraft kommer att bedömas vid två bestämda tidpunkter, tidigare var detta dels den 29 februari 2020 och vid tidpunkten för prövningen av ansökan.

Omställningsstöd kan inte lämnas om företaget den 29 februari 2020, hade ”ekonomiska svårigheter”. Vad som utgör ekonomiska svårigheter är exempelvis att (i) mer än hälften av företagets aktiekapital förbrukats, (ii) företaget är föremål för ett insolvensförfarande och (iii) om skuldsättningsgraden varit högre än 7,5 och räntetäckningsgraden varit under 1,0 (endast tillämpligt för större företag). Omständigheter som inträffat efter den 29 februari 2020 saknar däremot betydelse.

Omställningsstöd kan inte heller lämnas om företaget vid tidpunkten för prövning av ansökan (a) kan anses ha varit på obestånd, (b) haft näringsförbud eller om den eller de fysiska personer som företräder företaget utövar ett betydande inflytande över verksamheten haft näringsförbud, (c) haft skulder som överlämnats till Kronofogden för indrivning eller (d) har utestående betalningskrav på grund av tidigare mottagna stöd som förklarats otillåtna. Här ska särskilt noteras att ett företag inte är diskvalificerat för omställningsstöd endast på grund av att företaget är föremål för företagsrekonstruktion, vilket utvecklas nedan.

Särskilt om kapitalbrist och skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning
Enligt aktiebolagslagen har styrelsen i ett aktiebolag en skyldighet att upprätta en s.k. kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kapitalbristen inte åtgärdas inom viss tid kan likvidationsplikt inträda. Ett företag som vid ansökningstillfället har kapitalbrist men som den 29 februari 2020 hade ett intakt aktiekapital kan ändå ha rätt till omställningsstöd. Skatteverket har uttalat att omställningsstödet bör bidra till att långsiktigt bärkraftiga bolag inte tvingas gå i likvidation. Att skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning inträtt efter den 29 februari 2020 behöver inte vara ett tecken på att företagethar dålig bärkraft. Vid prövningstillfället kan företaget ha påverkats av pandemin under lång tid och det Skatteverket anser att det därför bör finnas utrymme för att acceptera att företaget vid den tidpunkten är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning utan att för den sakens skull vara förhindrat att beviljas omställningsstöd.

Särskilt om bolag som är föremål för företags-rekonstruktion
Att ett företag är föremål för företagsrekonstruktion vid ansökningstillfället innebär inte att företaget är dis-kvalificerat från att beviljas omställningsstöd. På samma sätt som vid kapitalbrist anses att behovet av företagsrekonstruktionen kan ha uppkommit på grund av långvariga ekonomiska ansträngningar till följd av pandemin, vilka i sin tur lett till betalningssvårigheter. Att ett företag är föremål för företagsrekonstruktion är därför inte skäl för att inte bevilja omställningsstöd. Ett företag som den 29 februari 2020 var föremål för företagsrekonstruktion kan däremot inte beviljas omställningsstöd för tiden därefter.

Särskilt om utdelningar (värdeöverföringar)
En särskilt omskriven aspekt av omställningsstöden är huruvida företag som beslutat om utdelningar ska beviljas omställningsstöd eller inte. Enligt såväl det tidigare som det nya regelverket ska ett företag inte vara berättigat till stöd om företaget under perioden mars 2020 – juni 2021 verkställt eller verkställer ett beslut om värdeöverföringar, eller om stämma, styrelse eller motsvarande organ under perioden fattar beslut om utdelning eller värdeöverföring. Med verkställande av utdelning ska förstås den faktiska utbetalningen av utdelningen. Även om en verkställd värdeöverföring återbetalas, eller ett beslut om värdeöverföring återtas, är företaget diskvalificerat att motta omställningsstöd. Däremot ska noteras att ett företag inte är förhindrat att lämna ett koncernbidrag (som civilrättsligt utgör en värdeöverföring). Ett företag är inte heller förhindrat att beviljas omställningsstöd om en värdeöverföring har beslutats av behörigt organ före mars 2020 men beslutet inte verkställs av företaget under perioden mars 2020 – juni 2021.

Nedstängningsstöd

Regeringen har aviserat ett nedstängningsstöd till de företag som inte kan bedriva sin verksamhet till följd av nedstängningsbeslut inom ramen för den nya pandemilagen och som har tappat minst 30 procent av omsättningen.

Stödet föreslås gälla under den tid som pandemilagen är i kraft och är utformat på liknande sätt som omställnings- stödet där omsättningstappets storlek avgör hur stort stöd ett företag har rätt till. Nedstängningsstödet är dock mer generöst än omställningsstödet och kan ge ersättning upp till 100 procent av de fasta kostnaderna, upp till ett tak om

75 miljoner kronor per företag och månad. Ned-stängningsstödet kräver ett stadsstödsgodkännande av EU-kommissionen vilket kan medföra justeringar i utformningen. Ikraftträdandet är enligt regeringen möjligt tidigast i början av april 2021 men stödet avses tillämpas retroaktivt om regeringen beslutat om nedstängningar av verksamheter.

Återinfört hyresstöd under januari – mars 2021

Regeringen har lagt fram ett förslag om att det statliga hyresstöd som togs fram våren 2020 ska återinföras för ytterligare tre månader för perioden januari-mars 2021. Stödet utformas på sätt att lokalhyresvärdar som sänker den fasta hyran för hyresgäster under perioden 1 januari till 31 mars 2021 har rätt till kompensation med 50 procent av den nedsatta fasta hyran. Regelverket ska i övrigt ha motsvarande utformning som den förordning (2020:237) om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran som trädde i kraft den 1 juli 2020 och som reglerade hyresstöd för perioden 1 april -30 juni 2020.

Precis som under 2020 riktas stödet till företag i detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen, samt till vissa andra konsumentnära branscher och sådana tjänsteverksamheter som bygger på fysisk närhet med kunden. En fullständig lista över de branscher som omfattas finns publicerad på regeringens hemsida.

Även det nya hyresstödet kräver godkännande av EU- kommissionen. Det är i dagsläget inte klart när det nya hyresstödet träder i kraft eller när ansökningsförfarandet kommer att öppna. Regeringen arbetar enligt uppgift för att stödet ska komma på plats så snart som möjligt.

Förlängning av stöd vid korttidsarbete

Stödet till korttidsarbete förlängs till och med den 30 juni 2021. Det kommer även att vara möjligt för företag att ansöka om stöd retroaktivt från den 1 december 2020. Vidare kommer den karens om 24 månader som förhindrat företag som sedan tidigare beviljats stöd vid korttidsarbete att tas bort under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021. I praktiken innebär det att företag som ansökt och beviljats stöd under 2020 på nytt kommer att kunna ansöka om stöd vid korttidsarbete under 2021.

Samtliga företag som under 2020 haft rätt till stöd vid korttidsarbete kommer även ha rätt att ta del av det nya stödet under 2021. Ensamföretagare i enskild firma har däremot inte rätt till stöd eftersom de inte är att betrakta som anställda. Stödet kan dock beviljas för andra företags- former trots att ägaren är den enda anställda under förutsättning att övriga villkor för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda.

Beträffande permitteringsnivåerna är de som huvudregel fortsatt 20, 40 eller 60 procent. Under januari, februari och mars 2021 förstärks dock stödet vid korttidsarbete och företag kan ansöka om stöd för upp till 80 procent av arbetstiden. Under perioden april till och med juni 2021 återgår nivåerna till att vara 20, 40 eller 60 procent. Lönetaket per anställd om 44 000 kronor i månaden gäller alltjämt vid beräkningen av stödets storlek.

Särskilt om missbruk av stöd vid korttidsarbete
För att förhindra missbruk av stöd vid korttidsarbete har ett företag som två månader före stödperioden och fram till sex månader efter stödperioden inte rätt till stödet om företaget beslutat om eller verkställt vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Om företaget ingår i en koncern tillämpas samma regler för de moderföretag som ingår i koncernen. Det är däremot, enligt aktuella regler (men som huvudregel inte enligt 2020 års regler), tillåtet att under stödperioden lämna koncernbidrag utan att förlora rätten till stöd vid korttidsarbete.

Stöd vid korttidsarbete och företagsrekonstruktion
Som vi berört ovan har företag i ekonomiska svårigheter inte rätt till stöd vid korttidsarbete. Det kan exempelvis vara att företaget är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning eller är påobestånd. Från huvudregeln görs dock ett viktigt undantag för företag som vid tidpunkten när ansökan om stöd vid korttidsarbete prövas, ansökt om eller är föremål för företagsrekonstruktion.

Syftet med en företagsrekonstruktion är att ge företag som har tillfälliga ekonomiska svårigheter men i grunden en lönsam verksamhet ett alternativ till konkurs. Att ett företag som genom företagsrekonstruktion getts möjlighet att övervinna sina ekonomiska svårigheter inte skulle ha rätt till stöd vid korttidsarbete skulle medföra att företagets situation förvärras och motverka syftet med förfarandet. Företag som är föremål för företagsrekonstruktion har därför rätt till stöd vid korttidsarbete.

Utökade rörelsekreditgarantier samt exportstöd via Exportkreditnämnden (EKN)

Även särskilda stödåtgärder har riktats mot Sveriges exportföretag och deras underleverantörer, vilka drabbades särskilt hårt under pandemins inledning. Åtgärderna har utgjorts av mer generösa garantier utställda av Exportkreditnämnden (”EKN”), en myndighet vars syfte är att främja svensk export. De utvidgade och nya garantierna sammanfattas enligt följande:

(i) en utvidgad rörelsekreditgaranti, från 50 procent till 80 procent, för små och medelstora företag. Denna garanti omfattar företagens rörelsefinansiering och medför förbättrade möjligheter för företagen att erhålla lånefinansiering och bidrar även till lägre räntekostnader. Både exporterande företag och deras underleverantörer kan beviljas denna garanti.

(ii) en ny tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag under kristid (omsättning över 500 miljoner kronor), kallad enskild kreditgaranti. Garantin omfattar nya lån, revolverande kreditfaciliteter eller obligationer med löptid om mindre än 5 år. Den enskilda kreditgarantin täcker 75 procent av bankens risk vid rörelsefinansiering till stora företag. Garantin omfattar krediter som är ingångna före den 30 juni 2021 och ansökan om garanti ska ha inkommit till EKN innan kreditavtal tecknats.

(iii) en särskild garanti för underleverantörers finansiering, vilken kan sökas när en bankfinansiering är avsedd för ett exporterandes företags underleverantörer. Genom garantin kan betaltiderna till underleverantörerna förkortas i jämförelse med vad villkoren annars hade inneburit. Garantin kan uppgå till 80 procent. Giltighetstiden för den tillfälliga enskilda garantin har förlängts till den 30 juni 2021.

(iv) en garanti för korta leverantörskrediter till hög-inkomstländer. Normalt ska privata aktörer garantera kredittider till höginkomstländer under två år, men under krisen kan även EKN göra det. Garantin har förlängts och gäller till den 30 juni 2021. De leverantörskrediter som EKN numera garanterar, men inte annars, gäller affärer inom EU och till höginkomstländer som exempelvis Norge och USA.

Bokslutet för 2020 har ännu inte publicerats, men vid utgången av tredje kvartalet fastslogs att EKN hade utgivit totala garantiutfästelser om ca 186 miljarder kronor, i jämförelse mot ca 40 miljarder kronor vid samma tidpunkt förra året.